Något jag följer med stort intresse är utvecklingen av robotar som syftar till att delvis eller helt ta över arbetsuppgifter som annars utförs av människor. De flesta av oss känner förmodligen till att biltillverkare sedan länge använder sig av robotar för att t.ex. svetsa ihop och lackera karosser, men någon utbredd kännedom om att man även inom exempelvis lagerbranschen och lantbruket tycks ha börjat inse fördelarna med en icke-organisk arbetsstyrka tror jag däremot inte finns.
Kiva Systems heter ett företag som utvecklar och säljer en automatiserad lagerlösning, vars viktigaste komponent är ett gäng orangea robotar som hämtar lagerhyllorna med de beställda varorna och kör dem till lagerarbetarna. Detta innebär att lagerarbetarna slipper gå långa sträckor för att leta upp varorna bland alla hyllor, vilket medför att de istället kan koncentrera sig helt på förpackning och distribution. Enligt Kiva Systems leder deras lösning av denna anledning till en markant ökad effektivitet, något som verkar fullt rimligt i mina ögon.
Som förklaras i klippet nedan navigerar robotarna i lagerbyggnaden med hjälp av kameror som läser av streckkoder i golvet. Vidare ser en centraldator till att robotarna placerar hyllorna med de populäraste varorna närmast förpackningscentralen, för att på så sätt minimera tidsåtgången.
Det finns förstås fler automatiserade lagerlösningar än Kiva Systems. Här är t.ex. ett klipp från ett IKEA-varuhus i Tyskland, som använder sig av vad som ser ut att vara ett hissbaserat system:
Jag har inga siffror på det, men jag har svårt att föreställa mig någonting annat än att lager med så gott som helt igenom mänsklig arbetskraft fortfarande dominerar stort. Med tanke på den potential automatiserade lagerlösningar uppvisar skulle jag dock, om jag vore lagerarbetare, se till att ha en plan B redo.
Inom lantbruket går man också mot en ökad automatisering. Ett exempel på detta är mjölkningsrobotar, som verkar hitta in i allt fler ladugårdar. Denna typ av robot, som enligt Wikipedia dök upp i början av 1990-talet, kan idag sköta såväl mjölkning som kvalitetsanalys av mjölken helt på egen hand. I nedanstående reklamfilm från den nederländska robottillverkaren Lely visas dessutom att korna själva bestämmer när de skall mjölkas.
Mu.
Ett annat exempel på automatisering inom lantbruket är självgående traktorer. Följande klipp visar vad man kan åstadkomma med bl.a. ett GPS-baserat styrsystem:
Skall man tro tillverkarna ger bruk av ett sådant styrsystem en betydligt precisare plöjning av åkern än vad en människa kan åstadkomma (på tillverkaren AutoFarms hemsida utlovas en precision på under en tum, d.v.s. under 2.54 cm), vilket rimligtvis leder till ett effektivare utnyttjande av jorden. Jag är dock inte helt säker på att det är lagligt att släppa lös sin traktor på det där viset, åtminstone inte i Sverige. Däremot lär det vara helt i sin ordning att låta elektroniken sköta jobbet så länge man sitter med i hytten. Förmodligen är det dock bara en tidsfråga innan lagstiftningen ändras och vi får se traktorer köra omkring på åkrarna utan mänskligt sällskap.
Till sist: den stora frågan är förstås om det önskvärt att automatisera i stor skala. Trots att det betyder att jobb försvinner skulle jag nog våga påstå att det är det. Eventuellt återkommer jag med en motivering.
1/20/11
Dator från IBM deltar i amerikanska Jeopardy!
14 februari är ett datum att lägga på minnet för den som liksom jag intresserar sig för artificiell intelligens. Då är det tänkt att IBM skall bussa sin dator, som företaget döpt till Watson, på två (mänskliga) före detta stormästare i den amerikanska versionen av det välkända frågesportprogrammet Jeopardy!. Enligt programmets hemsida kommer Watson att ställa upp i två omgångar, uppdelade på tre dagar.
Som rapporterats i media har Watson gått en testrond mot sina två medtävlande, en rond datorn faktiskt vann med 1000 dollars marginal. Klippet nedan från sagda rond för mina tankar till HAL 9000 i Stanley Kubriks 2001: A Space Oddysey, även om Watson förmodligen är en intellektuell dvärg i jämförelse.
Watson ger två före detta stormästare smisk.
Följande klipp, i vilket Watson under några testronder från förra året (eller tidigare, jag vet inte) gör en rad rätt komiska misstag, får mig att misstänka att de som varit involverade i projektet är skyldiga sina kroppar åtskilliga timmar sömn.
Vad gäller tekniken bakom Watson har jag på flera håll stött på uppfattningen att det bara är för datorn att plocka ut ett par nyckelord ur frågorna (eller svaren, som Magnus Härenstam då och då brukade påpeka) och sedan googla fram svaren. Men då har man inte tänkt på att de frågor som ställs i Jeopardy! ofta är rätt lurigt formulerade och att det därför krävs att uttolkaren -- i det här fallet Watson -- faktiskt begriper sig på naturligt (vardagligt) språk. Att få en dator att göra det är en extremt svår uppgift, bl.a. för att många ord har olika innebörd beroende på kontext och för att betydelsen av en mening kan ändras om betoningen på ett eller flera av dess ord gör det. Värt att poängtera är också att Watson inte är uppkopplad mot nätet, utan hämtar information från en egen databas som vad jag förstått byggts upp genom scanning av bl.a. gamla hederliga analoga encyklopedier.
För den som vill veta mer om Watson kan jag varmt rekommendera denna artikel i New York Times. Det är möjligt att man måste registrera sig för att få läsa artikeln, men lyckligtvis är det gratis att göra det.
Som rapporterats i media har Watson gått en testrond mot sina två medtävlande, en rond datorn faktiskt vann med 1000 dollars marginal. Klippet nedan från sagda rond för mina tankar till HAL 9000 i Stanley Kubriks 2001: A Space Oddysey, även om Watson förmodligen är en intellektuell dvärg i jämförelse.
Watson ger två före detta stormästare smisk.
Följande klipp, i vilket Watson under några testronder från förra året (eller tidigare, jag vet inte) gör en rad rätt komiska misstag, får mig att misstänka att de som varit involverade i projektet är skyldiga sina kroppar åtskilliga timmar sömn.
Vad gäller tekniken bakom Watson har jag på flera håll stött på uppfattningen att det bara är för datorn att plocka ut ett par nyckelord ur frågorna (eller svaren, som Magnus Härenstam då och då brukade påpeka) och sedan googla fram svaren. Men då har man inte tänkt på att de frågor som ställs i Jeopardy! ofta är rätt lurigt formulerade och att det därför krävs att uttolkaren -- i det här fallet Watson -- faktiskt begriper sig på naturligt (vardagligt) språk. Att få en dator att göra det är en extremt svår uppgift, bl.a. för att många ord har olika innebörd beroende på kontext och för att betydelsen av en mening kan ändras om betoningen på ett eller flera av dess ord gör det. Värt att poängtera är också att Watson inte är uppkopplad mot nätet, utan hämtar information från en egen databas som vad jag förstått byggts upp genom scanning av bl.a. gamla hederliga analoga encyklopedier.
För den som vill veta mer om Watson kan jag varmt rekommendera denna artikel i New York Times. Det är möjligt att man måste registrera sig för att få läsa artikeln, men lyckligtvis är det gratis att göra det.
1/14/11
Robotrevolution inom det militära oroar
Peter W. Singer, expert på 2000-talets krigföring (inte djuretik-Singer, alltså), har skrivit boken Wired For War: The Robotics Revolution and Conflict in the 21st Century. Jag har själv inte läst denna bok, men uppenbarligen ligger den till grund för nedanstående extremt fascinerande, men också oroande, föreläsning som Singer gav förra året.
Singer menar att militär teknik som för bara några få årtionden sedan var science fiction nu börjar bli verklighet, framförallt i form av obemannade mark- och luftfarkoster. Vissa av dessa farkoster är beväpnade, som t.ex. de välkända s.k. drönarna som (tyvärr inte alltid så framgångsrikt) jagar terrorister i Afghanistan och Pakistan. Det faktum, som Singer nämner en bit in i föreläsningen, att den amerikanska militären år 2009 utbildade fler förare av obemannade farkoster än strids- och bombplanspiloter tillsammans, gör att man inte annat än måste ta honom på allvar.
De problem och risker Singer ser med denna utveckling är bl.a. att dagens lagstiftning inte är anpassad för en krigföring som sker med hjälp av (än så länge bara delvis) tänkande maskiner (omfattas robotar av Genévekonventionen?), och att krig blir något som de obemannade farkosternas förare, som ju sitter på militärbaser belägna på säkert avstånd från slagfältet, ser mer som TV-spel än som verklighet. Vad blir effekterna av ett sådant synsätt?
(Tillägg: Tydligen måste man klicka på "Watch full program" i det nedre högra hörnet för att kunna se hela föreläsningen.)
Singer menar att militär teknik som för bara några få årtionden sedan var science fiction nu börjar bli verklighet, framförallt i form av obemannade mark- och luftfarkoster. Vissa av dessa farkoster är beväpnade, som t.ex. de välkända s.k. drönarna som (tyvärr inte alltid så framgångsrikt) jagar terrorister i Afghanistan och Pakistan. Det faktum, som Singer nämner en bit in i föreläsningen, att den amerikanska militären år 2009 utbildade fler förare av obemannade farkoster än strids- och bombplanspiloter tillsammans, gör att man inte annat än måste ta honom på allvar.
De problem och risker Singer ser med denna utveckling är bl.a. att dagens lagstiftning inte är anpassad för en krigföring som sker med hjälp av (än så länge bara delvis) tänkande maskiner (omfattas robotar av Genévekonventionen?), och att krig blir något som de obemannade farkosternas förare, som ju sitter på militärbaser belägna på säkert avstånd från slagfältet, ser mer som TV-spel än som verklighet. Vad blir effekterna av ett sådant synsätt?
(Tillägg: Tydligen måste man klicka på "Watch full program" i det nedre högra hörnet för att kunna se hela föreläsningen.)
Subscribe to:
Posts (Atom)